Strängar

Du kan nu enkelt söka och läsa om (nästan) alla fiolsträngar, violasträngar, cellosträngar och kontrabassträngar - genom att gå till nätbutiken. Visst ja - även nyckelharpssträngar finns ju i nätbutiken!

Från tarmar till titan och kevlarfibrer

I tidernas begynnelse användes fårtarmar som råvara till strängar. Så småningom kunde tekniken att omlinda senan med metall användas. Det innebar att strängarna blev tunnare och mer lättspelade. Silke är ett annat material som använts till billiga och hållbara strängar. Nicolo Paganini sägs ha använt just sådana strängar. Inte minst rymdtekniken har faktiskt bidragit till utvecklingen av dagens strängar. Titan är ett material som förekommer. Även kevlarfibrer (används i skottsäkra västar) har ersatt senan i vissa strängar. Idag kan strängar indelas i fyra olika grupper:
  • solid stål
  • stålvajer (tvinnad stål)
  • syntet
  • sena
Var strängtyp har sina speciella egenskaper både vad gäller ton och dynamik. Lindningen kan vara av, nylon, aluminium, krom, stål (av olika typer), wolfram (tungsten), titan, silver och guld. Stor skillnad i materialens specifika vikt och korrosionsmotstånd skapar en mängd olika variationsmöjligheter för att uppfylla olika behov.

Strängtyp Fördel Nackdel
Stål:
lång livslängd, okänslig mot variation i fukt/temperatur, håller stämningen, billig, snäll att spela på, nya material har förbättrat tonen avsevärt (Helicore) kan i vissa fall få en hård och "kall" ton, begränsad dynamik
Syntet:
en varm ton, lättstämd, okänslig mot variation i fukt/temperatur, en likhet med sensträngen i dynamik vissa typer har en kort livslängd, med åldern avtar övertonerna
Sena:
en varm och övertonsrik klang, stor dynamik och uttrycksförmåga känsliga mot förändrad fukt/temperatur, håller stämningen dåligt, är dyra förhållandevis

Klös eller smekning?

Vilken typ av musik du spelar styr givetvis strängvalet. Inte sällan säger "låtspelmannen" att han vill ha en sträng med klös! Då brukar han välja en stålsträng - kanske Prim. Den fungerar ju bra både inne och "i busken". Samma sträng skulle nog skrämma livet ur publiken som lyssnar till en stråk-kvartett!
Jag har gjort tabell med en karaktäristik som spänner över de vanligaste stål- syntet och sensträngarna. Välj typ här nedanför!


Tjocklek

Strängfabrikanten Pirastro mäter strängarnas tjocklek i tjugondels millimeter. Står det tex 160 PM innebär detta en strängdiameter på 0,8 millimeter. Som sagt kan en viss kompensation beträffande ett ojämnt instrument åstadkommas med strängarnas tjocklek. Är tex A-strängen något svag kan en tjockare sträng prövas för att uppnå en jämnare klang.
Den totala dragkraften i samtliga strängar på en fiol är ca 25 kg. Detta gör att stallet trycks nedåt mot locket med en kraft som motsvarar cirka 9 kg.
Generellt kan sägas att en tjockare sträng ger ett högre strängdrag som ger en starkare ton jämfört med en tunnare, som ger ett lägre strängdrag och svagare ton. En tunnare sträng brukar förstås ge en snabbare respons. Silveromlindade strängar kan göras tunnare än motsvarande i aluminium på grund av metallernas specifika vikt. Olika tjocklekar (thin, medium, thick, dolce, medium, forte etc) finns i nästan alla fabrikat.


Rätt storlek

För att ditt instrument ska klinga väl och fungera är det självklart att välja rätt storlek på strängarna. (Storlekstabell finner du här.) Det är speciellt vanligt att små basar strängas med fullstora strängar - det låter (om det låter!) illa och fungerar inte. De stora strängtillverkarna, däribland Pirastro, Thomastik D'addario, Prim och Savarez har en del av sitt sortiment i storlekar ner till 1/32.
Finns det inte 3/4-storlek kan du använda 4/4. På samma vis kan en 3/4-storlek användas till 1/2. Pirastro tillverkar tex en storlek som täcker 3/4-1/2 samt en som täcker 1/4-1/8 och det fungerar utmärkt.

Läs ett intressant inlägg om falska strängar här.


strängarByta strängar - hur ofta?

Hur ofta du byter strängar beror dels på hur mycket du spelar- men även vilken typ av sträng du använder. Stål har en lång livslängd medan sena har en kort. Spelar du mycket på sensträngar kommer du att märka ett lyft när du byter efter ett drygt halvår. Detta gäller även vissa syntetsträngar - som tappar sina övertoner efter en tid. Spelar du på stålsträngar är intervallet för strängbyte betydligt längre.

Glöm för allt i världen inte att stryka på grafit (den mjuka blyertspennan kommer väl till pass) på översadel och stallkanten dvs där strängen lätt ska kunna glida! Detta gör att du skonar strängens lindning och underlättar stämmandet. För att stämskruven inte ska dras ut av strängdraget, måste (åtminstone) det sista varvet avslutas helt nära kanten på stämlådan - se bild!
 
Inga varor i varukorgen ännu!  Välj varugrupp | Information
©1998-2014 Stefan Sundberg Fiolbyggarverkstad AB, Skånim, 452 93 Strömstad
Tel 0526-230 67 .:::. E-post:  info@fiolbygg.se